Eftersom jag just nu har mina hästar i ett väldigt litet stall med inte så jätte bra tillgångar till ridhus och så vidare, så blir transpotering en väldigt vanlig sak för mig. Mina hästar transporteras minst 2 gånger i veckan (dock inga långa sträckor), och då vill man ju såklart att det ska funka lätt som en plätt. Jag har tränat mina unghästar tidigt i att gå på transporten och det har resulterat i att det nu funkar väldigt bra och det är lätt för mig att kunna lasta själv. Jag har inte alltid varit speciellt bra på detta, tidigare i mitt liv när jag hade en ponny som då var otroligt svårlastad så blev jag också väldigt begränsad och även osäker på hur jag skulle bära mig åt. Jag tog hjälp av många såkallade kunniga personer men det blev aldrig riktigt bra, han kunde aldrig känna sig trygg inne i transporten, vilket inte är så konstigt heller. Jag har förståelse att hästar inte vill gå in i ett trångt och mörkt utrymme och just därför måste vi visa hästen att det är fullkomligt normalt. Jag har sett så många med exakt detta problemet, och som vanligt är det ju vi människor som har behandlat hästen på fel sätt just i den situationen. Det är viktigt att man ser sin häst för hur den är och att man ger den vad den behöver. 

Hur jag har tränat mina hästar i lastning (framförallt Dandy) är att det är en av dem mest normala sakerna som finns. Att det inte ska finnas någon som helst press eller stress när vi ska lasta, och att han vet att han alltid får belöning inne i transporten (jag brukar ge ca två nävar med musli och en tuss hö) så att det blir en positiv mekanism. En till sak som kan vara bra för just unghästar som kan vara lite stressade innan lastning är att inte alltid lasta dem inför träning utan kanske bara köra runt i 5-10 min och sen hem igen och lasta av hästen. Då blir det inte alltid samma sak och dem kan bli lugnare av det, eller också bara låta hästen gå in i transporten och äta och sen ut igen. 

Dandy är bara 4 år men trotts det kan jag lasta honom helt själv, jag tror att det är viktigast när dem är unga att dem får känna sig trygga med oss och att vi jobbar tillsammans och inte emot varandra, för då kommer det aldrig att funka. Det är verkligen helt fantastikst att kunna föda upp sina egna hästar och lära dem allt detta själv, det är så skönt att veta exakt hur dem fungerar och vad dem behöver. Det vet man ju inte på samma sätt när man köper en häst från någon annan, den kan ju till exempel ha olika trauman som man inte känner till då.